Du är här: Ingen övergödning Ingen övergödning Övergödning drabbar marker såväl som sjöar, vattendrag och hav. Problemen finns framför allt i södra Sverige, men övergödning förekommer i hela landet. Övergödning får växtligheten att förändras successivt, och arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. Sidan senast uppdaterad: 31 mars I havsmiljön, framför allt i Egentliga Östersjön, är övergödning ett av de allvarligaste hoten. I både hav och sjöar orsakar övergödningen bland annat igenväxning och algblomning. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna, där växter och djur dör. Om det är giftbildande alger som orsakar blomningen kan hälsan hos både människor och djur hotas.
Övergödning: Skagerrak Tillstånd för övergödning i Skagerrak Skagerrak är det svenska havsområde som visat tydligast tecken på återhämtning från övergödning. Belastningen av det begränsande näringsämnet kväve från vattendrag har minskat signifikant de senaste tjugo åren, vilket medfört att koncentrationerna av kväve och växtplankton minskat i vattenmassan, och siktdjupet ökat både vid kusten och i öppna havet. Även om det öppna havet i Skagerrak och själva vattenmassan längs kusten visar få tecken på övergödning idag, finns fortfar a nde problem i många kustområden där både bottenlevande djur och vegetation är starkt påverkade. Skagerrak skiljer sig från andra svenska havsområden genom att näringstillförseln domineras av transporter med havsströmmar från Nordsjön och inte av belastning från svenska vattendrag, vilken är låg i Skagerrak på grund av få stora älvar. Detta medför att det öppna havet i Skagerrak främst påverkas av hur näringsbelastningen ser ut i andra delar av Nordsjön, medan svenska åtgärder har mindre effekt. I det öppna havet i Skagerrak hittas idag få tecken på övergödning. Miljöövervakningen visar att halterna av närsalter och växtplankton är låga, siktdjupet är stort och att de bottenlevande djurens sammansättning tyder på goda miljöförhållanden.