Finns vilda får

Mufflonfår Håll utkik efter mufflon Många är de som förvånats när de under sina vandringar runt ön plötsligt stött på vilda får vilka likt bergsgetter tar sig upp för bergsbranterna. Det är öns inplanterade mufflonfår. Mufflonfår är en vild fårart som troligen är tamfårets förfader. Det finns en rad olika underarter. Förutom orientalisk mufflon Ovis orientalis orientalis finns bland annat europeisk mufflon Ovis orientalis musimonisolerat på Sardinien och Korsika. Det bor cirka 50 — 60 stycken på Dyrön som lever fritt bland skog och berg.
Efter 8 till 9 månader är det könsmoget. Födan består av gräs, kvistar och olika vilda örter. I det vilda är mufflonfårets fiender i ursprungsområdet främst leoparder och schakaler men i Sverige är det lodjur och varg. Livslängden är vanligen 15 till 20 år. 1 mufflonfår södermanland 2 Får (Ovis) är ett släkte idisslare och förekommer med flera vilda arter. Fårhonan kallas tacka, hanen bagge, bäse[1], gumse eller vädur – en kastrerad bagge kallas hammel – och ungarna kallas lamm. 3 rolig fakta om får 4 Många är de som förvånats när de under sina vandringar runt ön plötsligt stött på vilda får vilka likt bergsgetter tar sig upp för bergsbranterna. Det är öns inplanterade mufflonfår. Mufflonfår är en vild fårart som troligen är tamfårets förfader. 5 Mufflonfåret är en vild fårart som troligen är tamfårets förfader. I Sverige finns vilda mufflonfår bland annat i Södermanland och Småland, men även i Umeå-trakten och på öar både på öst- och västkusten. Hanen kallas bagge, honan tacka och ungarna lamm. 6 Argalifåret är den största vilda arten, med en vikt upp till kg och enorma horn. Ibland omtalas också förvildade tamfår som vildfår. Sådana finns bl.a. i Västnorge, där de kallas Villsau. 7 vad kallas renkon på samiska 8 Nu har den första vilda kalven fötts i Seitseminens nationalpark på år. 9 I dag finns bara 4 skogsvildrenar kvar i världen. 10 får (Ovis orientalis aries) De är medelstora växtätande däggdjur från Centraleuropa och Asien som betar på gräs och äter bär. De odlas främst för kött och ull, men också för mjölk (även om mjölkningen av får är mycket sällsynta än för get eller ko). 12
Visent, eller europeisk bison, kom till Sverige efter inlandsisens avsmältning och fanns i Sverige under ganska kort period. Den är — cm i mankhöjd med mörkbrun päls, lik Nordamerikas bison med kraftigt bogparti, ryggpuckel, tovig man samt kort brett huvud med korta horn, pannlugg och hakskägg. Det finns frilevande visenter i Europa. Det var i samband med matbristen efter första världskriget som visenten blev utrotad från sina kvarvarande utbredningsområden. Alla visenter som fanns i fångenskap i Europa inventerades och stambokfördes. I Europa fanns bara 56 stycken visenter kvar i olika djurparker. Genetiskt härstammar djuren från endast tolv individer.